Idag går jag med en stor tomhet och saknad inombords. Det är till och med så att det känns svårt att skriva dessa rader, med hänsyn till att saknaden av Ingvar är så stor. Han har betytt väldigt mycket för mig som person och yrkesman. Förutom att Ingvar var min bataljons- och brigadchef under ca 10 års tid, var han även min konsultkollega under 14 år. Vi arbetade tillsammans med att utveckla och träna ledare och ledningsgrupper i ledning och ledarskap. Som Brigadchef uppskattade jag hans kraft, rakhet och tydlighet. Han kunde i vissa lägen bli starkt emotionell, men känslan jag hade hela tiden, var att han ville mitt bästa. Jag konfronterade honom vid flera tillfällen kring beslut som han fattat, som gällde mig, men som han inte förankrat med mig. Och varje gång jag konfronterade honom kring beslutet, bemötte han mig med respekt. Det var enkelt att ha honom som chef.
Vad det gäller samarbetet kring ledarträningen så började det genom att vi råkade stöta på varandra en dag för 14 år sedan, utanför Scandic i Karlstad. I mötet frågade vi varandra vad vi gjorde för tillfället. Vi beslutade att vi skulle träffas och se om vi kunde hitta samarbetspunkter och det kunde vi. Vårt samarbete varade ända till i lördags när Ingvar gick bort. Vårt sista uppdrag tillsammans pågår t o m fortfarande. Så sent som i måndags arbetade jag med en kund som vi tillsammans tränat under ett års tid.
När Ingvar berättade att hans behandling avslutats träffades vi. Det var ett för mig starkt möte, där vi tillsammans kunde prata igenom de 14 år vi arbetat tillsammans. Vi konstaterade att vi hade gjort många bra jobb tillsammans; aldrig hade vi varit ovänner, ofta hade vi skrattat och jag fick återigen möjlighet att berätta om den starka känsla jag fick och vad imponerad jag blev när han helt improviserat gick in och tog över en koncernledningsgrupp för att visa hur ett ledningsmöte borde genomföras.
I vårt sista möte berättade han även att han hade velat fullfölja två saker innan han skulle gå bort. Det ena var att fullfölja jobbet som vi hade tillsammans och det andra var att göra klart ett projekt som han hade inom Boltic. Den bild jag tar med mig av Ingvar är en god och omtänksam vän och en arbetskamrat med stort hjärta. En vän som jag kunnat luta mig mot och bolla saker med när jag haft funderingar kring jobbet och livet. Jag kommer att sakna honom mycket!
Tack för att du funnits i mitt liv Ingvar – vila i frid!
Lennart Hammarsten