”Till flydda tider återgår min tanke än så gärna” Ja, så är det och den resan är som oftast kantad av vemod, men också av glädje. När en gammal vän gått bort grumlas dock glädjen av bestörtning och sorg. Detta är fallet nu.
Jag hade förmånen att lära känna dig Ingvar hösten 1969, då jag som nyutnämnd fänrik hade fått transport från Älvsborgs till Värmlands regemente. Du och jag skulle under åren ha mycket med varandra att göra, vi hade inte alltid samma uppfattning, men våra diskussioner fördes alltid med ömsesidig respekt och ofta med glimten i ögat.
Du hade en stark personlighet, Ingvar, du var en envis och målinriktad chef och du var begåvad med föredömliga ledaregenskaper. Du krävde mycket av dina underställda, men ännu mer av dig själv!
Vila i frid!