Min sista hälsning och deltagande i sorgen efter Dennis Andersson. Tiden vi arbetade tillsammans på Nordmarks kompani 90-91 kommer alltid att förbli oförglömlig.
Johan Eriksson
Min sista hälsning och deltagande i sorgen efter Dennis Andersson. Tiden vi arbetade tillsammans på Nordmarks kompani 90-91 kommer alltid att förbli oförglömlig.
Johan Eriksson
Dennis avled natten mellan den 15 och 16 april 2008
Dennis begravdes Fredagen den 9 maj kl 11.00 i Västerstrands kyrkan. Fanan på plats genom Jan Hage och Bosse Nilsson för att hedra minnet av Dennis.
Dennis Andersson, kamrat, löjtnant och värmlandsinfanterist, är borta. Fram ur minnet träder först en ändlös rad av pjäsplatser, skjutfält, ArtÖ, e-skolor, SÖB, KFÖ, BMÖ. Ett oräkneligt antal pjäsplutoner, beväringar, ”ammän och lallare”, på fältvaneveckor, mobbplatser, Örnäs, Villingsberg, Älvdalen, Horssjön, Gustava, Närövningsfältet och naturligtvis Kasernhöjden- alltid Kasernhöjden. Och mitt i detta – Dennis, antingen drillande nyinryckta i pjästjänst grunder på Norra Fältet, eller stående sista dagen på en skjutvecka, mitt bland beväringen hållande humöret uppe med ännu en skröna. Det var här han bäst kom till sin rätt – för yrkesman och en stolt sådan var han. Sällan ”politiskt korrekt” i sina betraktelser men en inspirerad berättare där skämt, och faktiskt en hel del allvar, blandades. Regementet, den historiska traditionen och kamraterna var tryggheten.
Vi, hans kamrater från åren i Karlstad och Kristinehamn har alla våra minnen kvar från den tiden, men det finns också ett nu. Dennis var mitt i livet, familjefader med hustru Mona och tre barn och det är till dem som våra tankar nu går. Vila i frid Dennis,
Anders Oltorp